Jag var ju på bup idag. :/

Fy fan vad jag hatar dom. 

Sybil var med. Egentligen var jag överflödig. 

Ingen pratade med MIG.

Dom pratade om MIG i tredje person som om jag inte var närvarande. 

Jag missade skolan. 

Har nu inga cigg eftersom jag stack tidigare innan M kommit tillbaka med dom. 

För vad?

Jo för att sitta och lyssna om mitt riskbeteende. 

Så jävla förbannad jag blir. 

Det var inte därför jag ville ha en psykolog. 

Det var inte därför jag ville ha hjälp.

Jag vill ju sluta vara förbannad. 

Och jag måste säga att  Metylfenidat i halvdos hjälper.

Jag får inga utbrott. 

Men jag känner fortfartande ilska jue!!!

Jag mår inte bättre. 

 Bara en massa kvävd ilska!!

Jag fick återigen återge hela mitt liv på en halvtimme. 

Och hon frågade; är det något speciellt som varit jobbigt?

Kärringen måste ju driva med mig. Jag menar visst, folk har haft det jobbigare. Men jag hade fan inte suttit där om mitt liv varit en dans på rosor. 

Jag skulle ha dödat henne. Men jag är seg och trött nu. 

Tack vare den där skiten jag äter.