Ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till. Känner att jag bara skriver en massa strunt prat, men att det känns lättare av det. Och det kanske det dagboksskrivande och bloggande handlar främst om. Inte att få den högsta besöksstatistiken, utan att få skriva av sig. Och kanske känna sig lite lättad när man går från datorn. Det är i alla fall det som var anledingen till att jag började skriva. Sen är det ju alltid roligt när människor kommenterar och man får se ett annat perspektiv på sina problem.

Den nya tjejen har skaffat sig en ny mobil som sybill inte vet om....

Har inget rikigt grepp om vad jag tycker om saken. 

Jag överlevde ju! Så varför skulle inte hon gör det? Hon får ju åtminstonde fara till skolan och träffa kompisar! Det fick inte jag, för det var sommarlov!

Men jag är ändå tacksam för den här chansen :) Har blivit riktigt glad, och pigg och uppskattar andra saker än sprit och cigg..Även om jag uppskattar det också :)

Tycker inte om att det blir kallare och kallare. 

Allting försvinenr tillsammans med sommaren.

Och man har bara vackra, vamra sommarminnen kvar.

Det känns som att vintern bara är någon sorts dvala, nåt man måste gå igenom innan livet börjar på allvar. På sommaren. 

Så nu sitter jag här, i september och taggar sommaren -09

Men på vägen dit är det ju en hel del fester som ska besökas, en hel del saker som kommer  att hända. Så det kommer troligtvis vara en helt annan Darja som sitter och skriver på en helt annan plats om 8 månader...

Känns på ett sätt sorgligt men på ett sätt också bra. 

Jag kommer ha gått ut högstadiet.

Kommer ha fyllt 16.

Och förhoppningsvis kommer jag ha bättre koll på mitt liv. 

Som det känns nu så har jag inget att säga till om. 

Och det har jag inte heller. 

Jag är ju bara en dum tonåring som inte tänker. Utan bara fäljer mina djuriska instinkter som min pappa säger. Vilket också var en av anledingarna till att vi inte klarade av att bo under samma tak. Han förstod inte att jag också var en tänkande människa med egna drömmar och principer och värderingar. Jag säger inte att supa och röka är en bra grej. Men om jag vill gör det. Så är det mitt val.Inget kommer ändå kunna stoppa det. Dom som vill röka och dricka hittar alltid sätt till det. Dom som inte vill det gör det inte. Vissa blir alkisar på vasaplan, och vissa bara normala partymänniskor. Visst man kanske har dålig lever vid 50. Men man är nöjd med sitt liv och vet att man gjort det man ville. Det är så jag vill ha det när jag blir gammal. Sitta i en gungstol och minnas min fantastiska ungdom. 

Och att sitta frmaför biologi boken hela helgen är inte det minsta fantastiskt.

Hoppas åtminstonde någon kanske läser dettta, och tänker om. Vi ungdommar har också känslor, tankar och egen vilja!